Studentboendet Bryggeriet
den 2010-11-09 klockan 21:32:32Permalink Släktforskning Kommentarer 0 Trackbacks
En stor anledning att jag är intresserad av historia är för att det finns överallt! En händelse har påverkat en annan och resultatet är allt vi ser omkring oss idag och hur vi är som personer. Så när jag flyttade in i min lilla lägenhet, i studentboendet Bryggeriet på Garvaregatan i Norrköping, funderade jag såklart på vad det var för ställe jag bor på och vad som funnits här tidigare.
Det är inte för intet som det heter just Bryggeriet. Från senare delen av 1800-talet till så sent som 1970-talet bryggde man öl här!
Från början fanns det fyra stora bryggerier i Norrköping, varav Norrköpings Bryggeribolag låg här där jag bor idag. I början av 1900-talet slogs dessa fyra ihop och all produktion flyttades till den stora fabriken här på Garvaregatan. Bryggeribolaget hade till och med en egen ölstuga här på hörnet.
Den sista ägarna av bryggerilokalerna var Pripps och de lade ner tillverkningen på 1970-talet. Som så många andra gamla fabriker i Norrköping byggdes den om till bostäder och jag själv bor i den delen som tidigare var kontor.
Bryggeriet då - just ett bryggeri. Och nu - bostäder.
Överst syns fabriken i början av 1900-talet och nederst hur det ser ut idag, ombyggt till bostäder.
Överst syns Bryggeribolagets ölstuga och nederst hur samma plats ser ut idag.
Så... Om Johan Erik Blomberg aldrig hade bestämt sig för att starta sitt bryggeri för omkring 150 år sedan, hur hade den här delen av Norrköping sett ut? Var hade jag bott idag? Och framför allt - var hade de bästa studentfesterna hållts om inte i allrummet på Bryggeriet?!
Källa: Södergren, L. (2002-04-13). Stolta stad: En pilsner från Norrköping. Norrköpings Tidningar, s. 13.
Det är inte för intet som det heter just Bryggeriet. Från senare delen av 1800-talet till så sent som 1970-talet bryggde man öl här!
Från början fanns det fyra stora bryggerier i Norrköping, varav Norrköpings Bryggeribolag låg här där jag bor idag. I början av 1900-talet slogs dessa fyra ihop och all produktion flyttades till den stora fabriken här på Garvaregatan. Bryggeribolaget hade till och med en egen ölstuga här på hörnet.
Den sista ägarna av bryggerilokalerna var Pripps och de lade ner tillverkningen på 1970-talet. Som så många andra gamla fabriker i Norrköping byggdes den om till bostäder och jag själv bor i den delen som tidigare var kontor.
Bryggeriet då - just ett bryggeri. Och nu - bostäder.
Överst syns fabriken i början av 1900-talet och nederst hur det ser ut idag, ombyggt till bostäder.
Överst syns Bryggeribolagets ölstuga och nederst hur samma plats ser ut idag.
Så... Om Johan Erik Blomberg aldrig hade bestämt sig för att starta sitt bryggeri för omkring 150 år sedan, hur hade den här delen av Norrköping sett ut? Var hade jag bott idag? Och framför allt - var hade de bästa studentfesterna hållts om inte i allrummet på Bryggeriet?!
Källa: Södergren, L. (2002-04-13). Stolta stad: En pilsner från Norrköping. Norrköpings Tidningar, s. 13.
Who do you think you are?
den 2010-09-15 klockan 18:47:09Permalink Släktforskning Kommentarer 2 Trackbacks
Åh! Jag upptäckte precis att SVT har börjat sända den amerikanska versionen av Vem tror du att du är?. Igår sändes det första avsnittet och då var det Lisa Kudrow (som spelar Phoebe i Vänner) som upptäckte att hon härstammade från Vitryssland och Polen. Andra personer som är med och släktforskar i kommande avsnitt är bland andra Sarah Jessica Parker och Susan Sarandon.
Det är väldigt kul att det här programmet finns, för det öppnar upp släktforskningen mot en mycket bredare publik genom att just ha med kända personer i programmen. Det visar också att det faktiskt inte är så krångligt som man kan tro - man behöver inte sitta och leta i dammiga böcker, utan det räcker att ha en dator med internet nu för att släktforska ny för tiden!
Släktforskningens Dag
den 2010-03-20 klockan 12:14:45Permalink Släktforskning Kommentarer 3 Trackbacks
Idag, mina vänner, är det Släktforskningens dag! Det betyder att den som är nyfiken att börja släktforska eller vill veta mer om släktforskning kan få hjälp lite här och var över hela landet. I Arboga, Köping och Kungsör kommer Västra Mälardalens släktforskare att finnas på biblioteken mellan klockan 10 och 14 idag.
I Norrköping kommer Genline att finnas på stadsbiblioteket mellan klockan 11 och 16 för att hjälpa till och inspirera. Jag ska nog ta en sväng förbi där och se om det är något kul! Dessutom har Arkiv Digital gratis tillgång till AD Online (kyrböcker på internet) under hela helgen! Så för den som är nyfiken är det bara att gå in och kika.
I Norrköping kommer Genline att finnas på stadsbiblioteket mellan klockan 11 och 16 för att hjälpa till och inspirera. Jag ska nog ta en sväng förbi där och se om det är något kul! Dessutom har Arkiv Digital gratis tillgång till AD Online (kyrböcker på internet) under hela helgen! Så för den som är nyfiken är det bara att gå in och kika.
AnTyda
den 2010-01-22 klockan 18:07:46Permalink Släktforskning Kommentarer 0 Trackbacks
Efter fikan tog jag en sväng förbi Pressbyrån och köpte en tidning. Jag har varit nyfiken på den länge, så nu slog jag till. Antyda heter den och handlar om släktforskning, hembygd och folkliv. Den är i princip ensam på sitt område, så nu när jag kräver ner mig bland mina sköna kuddar hoppas jag att den är bra, för då kanske jag slår till på en prenumeration till och med.
Då kommer jag ha tre prenumerationer; på Elle, Cap & Design och Antyda. Men att få slå sig ner med en ny riktigt intressant och inspirerande tidning är ju bland det bästa som finns, så det är det värt.
Kärlekshistoria
den 2010-01-16 klockan 17:55:17Permalink Släktforskning Kommentarer 1 Trackbacks
På tal om biblar i förra inlägget. Jag kom av en slump in på en blogg där personen hade köpt en bibel som jag blev riktigt avundsjuk på. Vilken historia den fick av anteckningen inuti! Det stod ungefär:
Fynd till samlingen
den 2010-01-16 klockan 17:42:17Permalink Släktforskning Kommentarer 0 Trackbacks
Både igår och idag har jag varit runt på loppisar och antikaffärer för att försöka hitta ett matbord och kanske ett skrivbord. Jag vill ju ha bort de fula möblerna som fanns i lägenheten när jag flyttade in. Tyvärr hittade jag inget av det som jag letade efter, men en del annat väldigt roliga grejer. Några av dem var dessa:
Tre biblar/psalmböcker jag köpte på Möbelmagasinet i Katrineholm.
De flesta samlar på någonting och jag har börjat samla på vackra gamla biblar. Jag har två förut och igår köpte jag tre till. De flesta har jag köpt på grund av signaturerna inuti som berättar vem som har ägt dem för det tycker jag är väldigt spännande.
"Med Gud och med dig förlovar jag mig" står det i hjärtat.
Den röda hade ingen namnteckning, men den var så speciell och fin så den var jag tvungen att köpa ändå. Det bästa är att man alltid får dem väldigt billigt, så det blir ingen dyr samling, men desto mer speciell eftersom varje bok har sin egen historia.
Min äldsta hittills - signatur från 1856 och tryckt år 1832.
Tre biblar/psalmböcker jag köpte på Möbelmagasinet i Katrineholm.
De flesta samlar på någonting och jag har börjat samla på vackra gamla biblar. Jag har två förut och igår köpte jag tre till. De flesta har jag köpt på grund av signaturerna inuti som berättar vem som har ägt dem för det tycker jag är väldigt spännande.
"Med Gud och med dig förlovar jag mig" står det i hjärtat.
Den röda hade ingen namnteckning, men den var så speciell och fin så den var jag tvungen att köpa ändå. Det bästa är att man alltid får dem väldigt billigt, så det blir ingen dyr samling, men desto mer speciell eftersom varje bok har sin egen historia.
Min äldsta hittills - signatur från 1856 och tryckt år 1832.
Historia på internet
den 2010-01-04 klockan 13:13:26Permalink Släktforskning Kommentarer 0 Trackbacks
Internet är allt bra användbart! Den här bilden hittade jag av en slump igår. Den förestället ett kafferep utanför torpet Brokärret i Älgarås där farmors mamma och hennes familj bodde under många år i slutet av 1800-talet. Kvinnan längst till höger är farmors mormor Lovisa Johansson, född 1857.
Samtidigt hittade jag det här fotot där både farmors moster och morbror finns med! Nu ska jag skriva ut det här och gå ner och visa farmor.
Tomten
den 2009-12-28 klockan 12:21:43Permalink Släktforskning Kommentarer 0 Trackbacks
Jag var nyss ute och gick med Gizmo. Nu i mellandagarna är det alltid lika mysigt att gå ut och gå och komma ner till vägen, för där står tomten. Han är gammal, han har stått där varje jul i uppemot 60 år. Det är vår grannes pappa som har gjorde honom. Från början hade han stearinljus i sin lykta som tändes varje dag, men numera har han en glödlampa. Han är till och med lite kändis, för han har varit med i Nerikes Allehanda!
Han är en kul tradition som jag hoppas lever kvar.
Kunglig ana
den 2009-12-04 klockan 21:25:31Permalink Släktforskning Kommentarer 0 Trackbacks
Kung Karl VIII, visst är vi lika?
Efter lite mer forskande i släktträdet kan jag konstatera att jag inte bara harr adlig börd, utan också kunglig. Karl Knutsson Bonde, eller Karl VIII som var kung av Sverige och Norge till och från under den sista delen av 1400-talet, var min morfars farfars mormors farmors farfars farmors mormors farfars farmors morfar.
Jag är minst sagt inte ensam om att härstamma från en kunglighet med tanke på hur många fruar och älskarinnor de hade en tendens att ha och hur länge sedan det var de levde, men det är ändå häftigt att det är släkt i rakt nedstigande led och inte några kusiner, sysslingar eller bryllingar hit och dit.
Blått blod
den 2009-12-03 klockan 18:32:49Permalink Släktforskning Kommentarer 0 Trackbacks
Klingspors vapensköld. Bildkälla.
Det är inte klokt. Jag fick en antavla över min Ålandssläkt sänd till mig av en släktforskare som måste vara väldigt hängiven. Släkttavlan gick tillbaka ända till 1300-talet och då hade han ändå inte skickat allt! Den visade att min morfars farfars mormors farmor var en Klingspor, och med en adlig person följde det några till. Släkten innehåller rättare sagt väldigt många adliga namn;
Ankarfjell, Bagge, Bock af Bukkila, Bydelsbak, Bååt, Cameraria, Chemnitz, Chesnecophera, Cruus, Drake, Fogelhufvud, Forbes af Lund, Forbes of Thainston, Grip, Gädda, Hand, Krummedinge, Lejon, Leopard, Leslie, Liljesparre, Lillia, Månesköld af Seglinge, von Mörner, Natt och Dag, Slatte, Somme, Soop, Sparre, Svinhufvud, Tott, Trolle, Ulfsparre, Vasa med fler.
Jag har lite blått blod trots allt. Jag trodde att alla i släkten var bondlurkar, men icke! Nu har jag forskning att göra resten av livet om jag ska kolla upp alla dessa släkter. Det är väldigt häftigt måste jag säga! Föresten tycker jag att det inte är mer än rätt jag får ett slott att bo i nu, haha! Det är ju släkten Klingspor som besitter Stora Sundby slott...
Hundratals nya släktingar
den 2009-11-29 klockan 11:35:22Permalink Släktforskning Kommentarer 0 Trackbacks
Min morfars farfars far och mor på Åland. Mannen på bilden hette Anders "Ante" Lindholm och blev 102 år gammal, honom finns det många historier om!
Ibland har man bra tur. Jag har inte forskat någonting på min morfars sida eftersom han kom från Åland, men igår sökte jag runt lite på internet och hittade en släktforskares hemsida. Han hade skrivit om en släkt som hade samma namn och kom från samma plats som min morfars släkt. Jag mejlade honom och idag fick jag svar att det var samma släkt.
Det är en stor släkt som redan är helt kartlagd, har en egen hemsida och har haft en massa släktträffar, både på Åland och i USA dit många utvandrade. Jag måste säga att det är helt fantastiskt att få hundratals nya släktingar i hela världen på några sekunder!
Vem tror du att du är?
den 2009-11-23 klockan 13:26:01Permalink Släktforskning Kommentarer 0 Trackbacks
Ikväll börjar en ny säsong av mitt älsklingstvprogram!
Kända personer får hjälp att släktforska och hitta sina rötter bakåt i tiden. Ikväll handlar det om Claes Malmberg som visar sig vara släkt med den riktiga Jönssonligan som härjade i Göteborg i slutet av 1800-talet. Väldigt spännande och fullt av en massa bra info och tips för den som håller på eller vill börja släktforska.
Vem tror du att du är? på ettan klockan nio ikväll.
Jag skulle bara skriva lite kort, men råkade bli lite för engagerad som vanligt...
den 2009-10-22 klockan 00:09:18Permalink Släktforskning Kommentarer 0 Trackbacks
Ikväll var jag och Jesper på badet och bubblade och simmade. Det var riktigt skönt och man är så trött i kroppen efteråt. Därför ska jag lägga mig och sova nu och inte sitta uppe och släktforska på finska och ryska hemsidor med hjälp av Google Translate. Ja, det händer alltför ofta...
I varje fall är Googles översättare guld värd, för det finns inte mycket skrivet om Ingermanland på svenska sidor. Det är enda som är tråkigt är att historien om ingermanländarna, och bland dem min gammelmorfar, bara blir hemskare och hemskare ju mer jag läser.
Detta är Ingermanland - ett landskap mellan Finska viken (där Sankt Petersburg ligger) och sjön Ladoga i Ryssland. Bildkälla och mer info om Ingermanland.
Från 200 000 till så gott som inga ingermanländare i Ingermanland på tio år. Eftersom de var finsktalande, men bodde i Sovjet, ansåg Stalin och de andra att de var landsförrädare och att de hotade landet. De kunde ju vara spoiner åt finnarna!
Därför skickades de till diverse olika arbetsläger runtom på avlägsna platser i Ryssland eller - helt enkelt - sköts. Det är så sjukt att sånt här hände för bara 60 år sedan i ett av våra grannländer (för att inte tala om Nazityskland då!), men det värsta är att det sista lägret för "politiska fångar" i Ryssland inte stängdes förrän 1992!
Turbinen i vattenkraftverket i floden Svir i Ryssland, vilket min gammelmorfar var med och byggde under tvångsarbete. Bildkälla.
Sovjet skulle inte ha varit mycket till stormakt utan dessa så kallade politiska fångar. Under tvångsarbete och extremt hemska förhållanden byggde de många mil av kanaler och järnvägar och många, många stridsvagnar. Min gammelmorfar blev anklagad för spioneri och skickades på tvångsarbete under tre år i arbestlägret Svirlag, där han var med och byggde vattenkraftverket i floden Svir - dit Sverige levererade turbinen!
Vattenkraftverket vid Svir idag. Bildkälla.
I varje fall är Googles översättare guld värd, för det finns inte mycket skrivet om Ingermanland på svenska sidor. Det är enda som är tråkigt är att historien om ingermanländarna, och bland dem min gammelmorfar, bara blir hemskare och hemskare ju mer jag läser.
Detta är Ingermanland - ett landskap mellan Finska viken (där Sankt Petersburg ligger) och sjön Ladoga i Ryssland. Bildkälla och mer info om Ingermanland.
Från 200 000 till så gott som inga ingermanländare i Ingermanland på tio år. Eftersom de var finsktalande, men bodde i Sovjet, ansåg Stalin och de andra att de var landsförrädare och att de hotade landet. De kunde ju vara spoiner åt finnarna!
Därför skickades de till diverse olika arbetsläger runtom på avlägsna platser i Ryssland eller - helt enkelt - sköts. Det är så sjukt att sånt här hände för bara 60 år sedan i ett av våra grannländer (för att inte tala om Nazityskland då!), men det värsta är att det sista lägret för "politiska fångar" i Ryssland inte stängdes förrän 1992!
Turbinen i vattenkraftverket i floden Svir i Ryssland, vilket min gammelmorfar var med och byggde under tvångsarbete. Bildkälla.
Sovjet skulle inte ha varit mycket till stormakt utan dessa så kallade politiska fångar. Under tvångsarbete och extremt hemska förhållanden byggde de många mil av kanaler och järnvägar och många, många stridsvagnar. Min gammelmorfar blev anklagad för spioneri och skickades på tvångsarbete under tre år i arbestlägret Svirlag, där han var med och byggde vattenkraftverket i floden Svir - dit Sverige levererade turbinen!
Vattenkraftverket vid Svir idag. Bildkälla.
I fängelse misstänkt för spioneri
den 2009-07-29 klockan 21:58:58Permalink Släktforskning Kommentarer 0 Trackbacks
Idag fick jag två brev. Ett från Radiotjänst som sa att jag skulle betala tv-avgift. Det kastade jag, för jag har ingen tv - än.
Det andra var från Riksarkivet och var enormt mer uppskattat. Det innehöll en hel bunt med kopior från arkiven som berättade hela min gammelmorfars historia. Ytterst intressant läsning för mig och mamma. Jag antar att det inte är lika intressant för er, så jag ska inte dra hela historien på bloggen.
Något som var intressant var dock att allt jag hittills fått fram stämde - att han var från Ingermansland, deserterade till Finland, gick med i Brödrabataljonen och så vidare. Dessutom fick vi reda på en massa annan fakta, som var han var född (Nässi by!), vad hans föräldrar hette och att han suttit i fängelse i Krim i Ryssland misstänkt för spioneri! Det är bara att konstatera att min gammelmorfar fick vara med om mycket på grund av omständigheterna i det land han föddes i.
Det andra var från Riksarkivet och var enormt mer uppskattat. Det innehöll en hel bunt med kopior från arkiven som berättade hela min gammelmorfars historia. Ytterst intressant läsning för mig och mamma. Jag antar att det inte är lika intressant för er, så jag ska inte dra hela historien på bloggen.
Något som var intressant var dock att allt jag hittills fått fram stämde - att han var från Ingermansland, deserterade till Finland, gick med i Brödrabataljonen och så vidare. Dessutom fick vi reda på en massa annan fakta, som var han var född (Nässi by!), vad hans föräldrar hette och att han suttit i fängelse i Krim i Ryssland misstänkt för spioneri! Det är bara att konstatera att min gammelmorfar fick vara med om mycket på grund av omständigheterna i det land han föddes i.
"Död, Sibirien eller en hopplös flykt"
den 2009-07-19 klockan 23:57:03Permalink Släktforskning Kommentarer 1 Trackbacks
Tack vare Anbytarforum har jag (och mamma), från att veta i princip ingenting, fått en hel historia om min gammelmorfar. Tidigare hade vi bara hört lösa berättelser om att han skulle varit rysk soldat som deserterat och flytt till Sverige. Det stämmer ju delvis, men här kommer hela historien.
Min mormors far hette Mikhail Jegorovitsh Nässi och var född den 25 juli 1905 i Ryssland. Han var ingermanländare och var född i Ingermanland. Det var en del av Ryssland, men med ett folk som invandrat från bland annat Finland och därmed talade ett annat språk och hade en annan religion än "vanliga" ryssar.
Min mormors far Mikhail Jegorovitsh Nässi.
När andra världskriget bröt ut var Mikhail, som kallades för Mikko, 34 år gammal. Ingermanlänningarna tvingades strida för Sovjet i Röda Armén, så även Mikko. Många, och förmodligen även han, tillfångatogs av finnarna och blev krigsfångar. Enligt Eino Hanski (som skrivit boken Brödrabataljonen) plågades, mördades och svalt många av dessa fångar.
Slutligen erbjöds de finsktalande fångarna, vilka många var från Ingermanland, att kriga för Finland i utbyte mot finskt medborgarskap, mat och en framtid i Finland. Dessa soldater bildade Heimopataljoona 3 (Brödrabataljon 3) - där då även Mikko ingick. Bataljonen stred bland annat vid slagen vid Vuosalmi och Siiranmäki där de led tunga förluster.
Sovjet besegrade ju Finland i kriget och i fredsvillkoren ingick att alla sovjetiska medborgare - även Ingermanländare - skulle sändas tillbaka till Sovjet. Dessa ingermanländare som stridit för Finland var ju förrädare och hade bara att välja på arbetsläger i Sibirien, döden eller att fly. Cirka 1100 ingermanländska soldater överlämnades till Sovjet, men 400 lyckades fly till Sverige. Mikko var en av dem.
Min mormors far hette Mikhail Jegorovitsh Nässi och var född den 25 juli 1905 i Ryssland. Han var ingermanländare och var född i Ingermanland. Det var en del av Ryssland, men med ett folk som invandrat från bland annat Finland och därmed talade ett annat språk och hade en annan religion än "vanliga" ryssar.
Min mormors far Mikhail Jegorovitsh Nässi.
När andra världskriget bröt ut var Mikhail, som kallades för Mikko, 34 år gammal. Ingermanlänningarna tvingades strida för Sovjet i Röda Armén, så även Mikko. Många, och förmodligen även han, tillfångatogs av finnarna och blev krigsfångar. Enligt Eino Hanski (som skrivit boken Brödrabataljonen) plågades, mördades och svalt många av dessa fångar.
Slutligen erbjöds de finsktalande fångarna, vilka många var från Ingermanland, att kriga för Finland i utbyte mot finskt medborgarskap, mat och en framtid i Finland. Dessa soldater bildade Heimopataljoona 3 (Brödrabataljon 3) - där då även Mikko ingick. Bataljonen stred bland annat vid slagen vid Vuosalmi och Siiranmäki där de led tunga förluster.
Sovjet besegrade ju Finland i kriget och i fredsvillkoren ingick att alla sovjetiska medborgare - även Ingermanländare - skulle sändas tillbaka till Sovjet. Dessa ingermanländare som stridit för Finland var ju förrädare och hade bara att välja på arbetsläger i Sibirien, döden eller att fly. Cirka 1100 ingermanländska soldater överlämnades till Sovjet, men 400 lyckades fly till Sverige. Mikko var en av dem.
Släktträdet växer
den 2009-07-02 klockan 23:34:14Permalink Släktforskning Kommentarer 0 Trackbacks
Det blev Grundholmarna idag igen. Bäst att passa på innan det dåliga vädret kommer. Kvällen har jag spenderat i släktforskningens värld och släktträdet växer kan jag säga!
Jag passade också på att bli medlem på Anbytarforum eftersom det blivit gratis. Där kan man prata med och få svar på frågor av likasinnade. Jag ställde nyss en fråga, så jag hoppas på svar snart. Jag har en miljon frågor till att ställa men jag vill inte bombardera med alla på en gång, så jag väntar lite.
Släktträdet hittills (fast alla får inte riktigt rum, det fattas några personer till höger).
Jag har ju kommit rätt långt på pappas sida, men på mammas sida går det ju inte så bra att släktforska som ni ser... (grenen längst ner). Anorna på den sidan kommer ju från Åland, Finland och Ryssland. Tyvärr börjar det också bli svårare att komma bakåt i tiden på pappas sida, så jag hoppas på hjälp från snälla människor på Anbytarforum.
Nu är det början av juli också. Antagningsbeskeden ska komma från början - mitten av juli. Därför är det jag som från och med nu kollar min mail varje morgon och kväll. Jag måste ju vara med och försöka få en bostad så snabbt som möjligt om jag kommer in!
Jag passade också på att bli medlem på Anbytarforum eftersom det blivit gratis. Där kan man prata med och få svar på frågor av likasinnade. Jag ställde nyss en fråga, så jag hoppas på svar snart. Jag har en miljon frågor till att ställa men jag vill inte bombardera med alla på en gång, så jag väntar lite.
Släktträdet hittills (fast alla får inte riktigt rum, det fattas några personer till höger).
Jag har ju kommit rätt långt på pappas sida, men på mammas sida går det ju inte så bra att släktforska som ni ser... (grenen längst ner). Anorna på den sidan kommer ju från Åland, Finland och Ryssland. Tyvärr börjar det också bli svårare att komma bakåt i tiden på pappas sida, så jag hoppas på hjälp från snälla människor på Anbytarforum.
Nu är det början av juli också. Antagningsbeskeden ska komma från början - mitten av juli. Därför är det jag som från och med nu kollar min mail varje morgon och kväll. Jag måste ju vara med och försöka få en bostad så snabbt som möjligt om jag kommer in!
Bergsmännen i Ekeberg
den 2009-06-28 klockan 23:15:40Permalink Släktforskning Kommentarer 2 Trackbacks
De senaste kvällarna har jag ägnat åt släktforskning och det har gett en del intressanta resultat. För en gångs skull har jag inte bara hittat fattiga bönder och torpare, som i princip hela min släkt verkar bestå av, utan jag har hittat en gren i släkten där de långt tillbaka var bergsmän och nämndemän.
Släktgrenen har sitt ursprung utanför Hällefors, ett ställe som heter Ekeberg och Ekebergshyttan. Hela åtta generationer av släkten bodde där under nästan 200 år, så för mig är det en väldigt intressant plats. Från min farmors farmor ända tillbaka till min farmors farmors farfars farfars farfars far bodde där! Det är väldigt långt tillbaka, 1600-talet handlar det om.
Efter lite sökningar på internet hittade jag faktiskt en bild på det som förmodligen är just den platsen. Lite sorgligt att så många av dessa så kallade bergsmannagårdar har förfallit.
Vad var då en bergsman? De var i och för sig också delvis bönder, men de hade också rätt att bryta malm ur gruvor och framställa och sälja järn. De kolade också trä i milor för att använda i framställningen av järnet i hyttan. Bergsmännen ägde gruva, hytta och smedja gemensamt och bildade så kallade bergslag - därav namnet Bergslagen! Bergsmännen blev ofta affärsmän på bygden då de skulle sälja sitt järn och höll sig ofta lite finare än andra bönder.
Google är ju underbart. Jag hittade också just min bergsman omnämnd på en hemsida. Där stod det "... elva bergsmän från hela Ekebergs Rote deltog i förvaltningen och utnyttjandet av hyttan. Där hittade vi [...] stormännen Hindersson från Gloppsjön, Sigge Svensson från Ekeberg och Erik Ersson från Sirsjön som hade att samsas om tiden för att kunna blåsa så mycket järn som resurserna medgav."
Och det blir bättre än så. Jag hittade även en annan släktforskare som också härstammar från denna gren. Hon berättar att hon ärvt en anteckningsbok eller dagbok som gått i arv från far till son genom alla dessa generationer och där dessa bergsmän gjort anteckningar bland annat om sina barns födelse, skörden och vädret. Det var bara att höra av sig om man ville ha ett utdrag ur den! Förstå vad spännande! Hoppas bara att jag får tag på henne!
Släktgrenen har sitt ursprung utanför Hällefors, ett ställe som heter Ekeberg och Ekebergshyttan. Hela åtta generationer av släkten bodde där under nästan 200 år, så för mig är det en väldigt intressant plats. Från min farmors farmor ända tillbaka till min farmors farmors farfars farfars farfars far bodde där! Det är väldigt långt tillbaka, 1600-talet handlar det om.
Efter lite sökningar på internet hittade jag faktiskt en bild på det som förmodligen är just den platsen. Lite sorgligt att så många av dessa så kallade bergsmannagårdar har förfallit.
Vad var då en bergsman? De var i och för sig också delvis bönder, men de hade också rätt att bryta malm ur gruvor och framställa och sälja järn. De kolade också trä i milor för att använda i framställningen av järnet i hyttan. Bergsmännen ägde gruva, hytta och smedja gemensamt och bildade så kallade bergslag - därav namnet Bergslagen! Bergsmännen blev ofta affärsmän på bygden då de skulle sälja sitt järn och höll sig ofta lite finare än andra bönder.
Google är ju underbart. Jag hittade också just min bergsman omnämnd på en hemsida. Där stod det "... elva bergsmän från hela Ekebergs Rote deltog i förvaltningen och utnyttjandet av hyttan. Där hittade vi [...] stormännen Hindersson från Gloppsjön, Sigge Svensson från Ekeberg och Erik Ersson från Sirsjön som hade att samsas om tiden för att kunna blåsa så mycket järn som resurserna medgav."
Och det blir bättre än så. Jag hittade även en annan släktforskare som också härstammar från denna gren. Hon berättar att hon ärvt en anteckningsbok eller dagbok som gått i arv från far till son genom alla dessa generationer och där dessa bergsmän gjort anteckningar bland annat om sina barns födelse, skörden och vädret. Det var bara att höra av sig om man ville ha ett utdrag ur den! Förstå vad spännande! Hoppas bara att jag får tag på henne!
Till hälften svensk!
den 2009-05-21 klockan 22:37:29Permalink Släktforskning Kommentarer 0 Trackbacks
Nu är datorn alltså uppdaterad med forskarresurser så att jag slipper gå till bibblan och låna. Jag har gjort en liten upptäckt idag på köpet också. Mammas morfar är från Ryssland, inte från Finland som mamma alltid trott! Vi fick höra sedan av morfar att de aldrig pratade om att han var ryss för att han hade flytt från armén i Ryssland under andra världskriget och kunde vara eftersökt även här i Sverige.
I och med det kan jag konstatera att jag är 1/8 ryss, 1/8 ålänning, 1/4 finsk och 1/2 svensk! Herregud är jag bara hälften svensk?!
Kom att tänka på den här bilden på gammelmormor (född i Finland), mormor, mamma och mig - fyra generationer!
I och med det kan jag konstatera att jag är 1/8 ryss, 1/8 ålänning, 1/4 finsk och 1/2 svensk! Herregud är jag bara hälften svensk?!
Kom att tänka på den här bilden på gammelmormor (född i Finland), mormor, mamma och mig - fyra generationer!
Dödbok i studentpresent?!
den 2009-05-21 klockan 22:35:13Permalink Släktforskning Kommentarer 0 Trackbacks
Mamma höll på att sätta i halsen och garva ihjäl sig samtidigt idag när jag sa att jag ville ha Sveriges dödbok i studentpresent. Jag förstår henne, jag hör själv hur det låter. Men det är inte så illa som det kanske låter, det är en cd-skiva som är väldigt användbar till släktforskning och den är dyr dessutom! Dyra saker = bra studentpresent.
Jag tror inte att jag skulle fått den där skivan i present, så jag hade en jäkla tur när jag av en slump såg att den fanns att ladda ner! Upptäckte samtidigt att det finns många släktforskningsprogram och -skivor att tanka, så ni kan ju gissa vad jag har gjort idag.
Jag tror inte att jag skulle fått den där skivan i present, så jag hade en jäkla tur när jag av en slump såg att den fanns att ladda ner! Upptäckte samtidigt att det finns många släktforskningsprogram och -skivor att tanka, så ni kan ju gissa vad jag har gjort idag.
Börja släktforska!
den 2009-04-13 klockan 21:05:42Permalink Släktforskning Kommentarer 0 Trackbacks
Idag beställde jag den här boken: "Börja släktforska: genvägar till din släkts historia" av Per Clemensson och Kjell Andersson. Som ni vet har ju jag redan börjat släktforska och kommit en bra bit, men den här boken tar upp något som inte jag är så haj på, nämligen 1900-talets källor. Jag har bara lärt mig att forska i husförhören och ministerialböckerna som slutade föras i slutet av 1800-talet. Just nu håller jag på och spårar vad som blev av min farfars mormors alla 10 syskon och tänkte gå frammåt i tiden och se vad det finns för avlägsna släktingar idag, och då är den här boken perfekt! Ser fram emot att få hem den och få en massa bra tips (om det kommer finnas någon tid till sådant framöver det vill säga...)!
Bröderna som levde och dog på de sju haven
den 2009-04-08 klockan 23:19:30Permalink Släktforskning Kommentarer 0 Trackbacks
Nu har vi varit på kalas hos kusin Martin som fyller 11 år idag. Då passade jag på att låna deras skanner och skanna in några av de bilder som jag fått låna av min granne till projektarbetet. Bland bilderna var flera på morfars farbröder som alla gav sig ut på de sju haven.
Familjen bestod av fadern Karl Johan Jansson, hustrun Anna Mathilda och tio barn! Av dem var fem pojkar och fem flickor. Den äldste sonen föddes 1894, hette Rudolf och enligt artikeln nedan var det han som först kom på tanken att bli sjöman. Man kan undra hur? Alla runt om i bygden arbetade som drängar, gifte sig med en piga och blev hemmansbrukare i princip. Hans ambitioner var högre och han for till Göteborg och mönstrade på. Efter flera år på sjön tog han övermaskinistexamen på Navigationsskolan i Göteborg.
Bröderna Axel (född 1905), Karl (född 1907) och Teodor (född 1910) tog alla samma examen med sin äldre broders hjälp. Även den näst äldsta brodern Gustav var ute på havet under perioder, men han tog aldrig någon examen och det var han som slutligen tog över gården här i Hult och är far till min morfar.
De fyra sjömänsbröderna hann nog se mycket under sin tid på haven på de många ställen de for till. Bland fotona finns ett vykort från Santa Fe, som ligger i New Mexico i USA, från Rudolf och Teodor som önskar Gustav i Hult en god jul (fast frågan är vad de gjorde där, det ligger inte direkt vid kusten!). De levde sina liv på havet och för en av dem tog även livet slut där.
Karl dog under andra världskriget, i januari 1942, när fartyget m/s Yngaren som han var ombord på träffades av två ubåtstorpeder. Alla utom två stycken av besättningen, som bestod av 40 personer, omkom. I ett brev hade han tidigare skrivit till sin syster Sigrid att livet på sjön sannerligen inte var som att segla på rosor såhär under kriget, och att han planerade att resa hem. Även de andra tre bröderna var på sjön under andra världskriget, men de klarade sig med livet i behåll.
Familjen bestod av fadern Karl Johan Jansson, hustrun Anna Mathilda och tio barn! Av dem var fem pojkar och fem flickor. Den äldste sonen föddes 1894, hette Rudolf och enligt artikeln nedan var det han som först kom på tanken att bli sjöman. Man kan undra hur? Alla runt om i bygden arbetade som drängar, gifte sig med en piga och blev hemmansbrukare i princip. Hans ambitioner var högre och han for till Göteborg och mönstrade på. Efter flera år på sjön tog han övermaskinistexamen på Navigationsskolan i Göteborg.
Bröderna Axel (född 1905), Karl (född 1907) och Teodor (född 1910) tog alla samma examen med sin äldre broders hjälp. Även den näst äldsta brodern Gustav var ute på havet under perioder, men han tog aldrig någon examen och det var han som slutligen tog över gården här i Hult och är far till min morfar.
De fyra sjömänsbröderna hann nog se mycket under sin tid på haven på de många ställen de for till. Bland fotona finns ett vykort från Santa Fe, som ligger i New Mexico i USA, från Rudolf och Teodor som önskar Gustav i Hult en god jul (fast frågan är vad de gjorde där, det ligger inte direkt vid kusten!). De levde sina liv på havet och för en av dem tog även livet slut där.
Karl dog under andra världskriget, i januari 1942, när fartyget m/s Yngaren som han var ombord på träffades av två ubåtstorpeder. Alla utom två stycken av besättningen, som bestod av 40 personer, omkom. I ett brev hade han tidigare skrivit till sin syster Sigrid att livet på sjön sannerligen inte var som att segla på rosor såhär under kriget, och att han planerade att resa hem. Även de andra tre bröderna var på sjön under andra världskriget, men de klarade sig med livet i behåll.
Karl som omkom på ett fatyg under andra världskriget
och ett tidningsurklipp om händelsen.
och ett tidningsurklipp om händelsen.
"... i en senare artikel dras några historier om den reslige grenadjär Frisk."
den 2009-04-06 klockan 23:45:16Permalink Släktforskning Kommentarer 1 Trackbacks
Jag är något uppspelt nu, men samtidigt lätt irriterad. Över vad? Inte nåt som en vanlig artonåring blir uppspelt över kan jag tro...
Jag fick en massa gamla foton och tidningurklipp från min granne idag till projektarbetet. Bara det är ju intressant, men jag hittade en utklippt gammal artikel. Den handlade om "Original i Hjälmarebygden" och just denna del var om en som hette "Skräddar-Pelle". Det var insänd av signaturen "Bonde-son", som var någon i den närmaste bygden. Det bästa kommer nu.
"Ett par originella personer, som var vitt kända i bygderna på norra Hjälmarestranden för 50-100 år sedan, skildras av signaturen Bonde -son. Här berättas om Skräddar-Pelle och i en senare artikel dras några historier om den reslige grenadjär Frisk."
Kommer ni ihåg att jag skrev om honom förut? Farfars farmors far som bodde här i Hult och byggde farfar och farmors gård. Snacka om hur intressant det vore att läsa den där artikeln om honom! Ni kan ju gissa vad irritationsmomentet är. Hur ska jag få tag på den där artikeln? Arboga Tidning har ju arkiv, men jag vet ju inte ens när artikeln är skriven...
Jag fick en massa gamla foton och tidningurklipp från min granne idag till projektarbetet. Bara det är ju intressant, men jag hittade en utklippt gammal artikel. Den handlade om "Original i Hjälmarebygden" och just denna del var om en som hette "Skräddar-Pelle". Det var insänd av signaturen "Bonde-son", som var någon i den närmaste bygden. Det bästa kommer nu.
"Ett par originella personer, som var vitt kända i bygderna på norra Hjälmarestranden för 50-100 år sedan, skildras av signaturen Bonde -son. Här berättas om Skräddar-Pelle och i en senare artikel dras några historier om den reslige grenadjär Frisk."
Kommer ni ihåg att jag skrev om honom förut? Farfars farmors far som bodde här i Hult och byggde farfar och farmors gård. Snacka om hur intressant det vore att läsa den där artikeln om honom! Ni kan ju gissa vad irritationsmomentet är. Hur ska jag få tag på den där artikeln? Arboga Tidning har ju arkiv, men jag vet ju inte ens när artikeln är skriven...
Husar J.E. Stenström
den 2009-03-22 klockan 20:52:14Permalink Släktforskning Kommentarer 0 Trackbacks
Jag blev så sugen att fortsätta på släktforskningen på Stenström-sidan idag nu när jag är så gott som klar med projektarbetet, så jag investerade i nytt abonemang på SVAR. Har kommit vidare en bit bakåt i tiden men nu har jag problem.
Det är min farfars mormors far Jan Erik Stenström från Fellingsbro. Jag skulle ha reda på vilka hans föräldrar var, men jag har bara födelseåret för honom, 1813, och det året föddes det inte mindre än fem stycken Jan Erik i Fellingsbro. Det är omöjligt att säga vem som är han för inga av föräldrarna till de där Jan-Erik-arna heter Stenström!
Sen lyckades jag på något sätt få fram hans far och mor, men nu är det samma sak med fadern, som också hette Jan Erik Stenström (som förövrigt var husar!) - jag har bara ett födelseår och nu finns det inte någon Jan Erik född på det året! Dessutom har det stått i husförhören att han är född i Fellingsbro, i ett annat i Västra Skedvi och i ett tredje i Heds socken.
Man blir inte klok på sånt här ibland! Men när man blir det är det riktigt kul istället.
Torsdag, projektarbete
den 2009-02-19 klockan 20:03:02Permalink Släktforskning Kommentarer 0 Trackbacks
Jag har varit hos Jesper två kvällar i rad nu, så då blir det inget bloggskrivande. Idag var jag ledig så då sov jag hos honom och vid lunch var vi ner på stan för lite ärenden och sen skjutsade han hem mig. Sen dess har jag bara jobbat med projektarbetet trots att jag tänkte att jag skulle jobba med lite annat skoljobb. Men projektarbetet är ju roligare...
Jag har skrivit klart grunden, själva släktbiten. På sportlovet ska det göras en del intervjuer för att få dit de sista pusselbitarna. Dessutom har jag fått veta att det finns fler gamla 1800-talsdokument här i byn som väntar på att upptäckas. Det blir spännande om jag hinner med det!
När jag är klar med projektarbetet med hembygdsforskningen är jag så himla sugen på att släktforska på mammas sida, eller rättare sagt gammelmormors sida. Hon kom som flykting från Savonlinna i Finland under andra världskriget. Tyvärr så är det ju lite problematiskt med språket tillbaka till 1880-talet, men inte längre, för innan det fördes alla kyrkoböcker på svenska i Finland! Men grejen är att inte ens mamma vet så mycket om gammelmormor, så det blir verkligen något att bita i.
Jag blev i alla fall lite intresserad, så som tema till litteraturhistorian har jag valt finska krigsbarn och -flyktingar som jag ska läsa två böcker om. Kanske ska börja med det nu! Ursäkta långt inlägg, men det blir så när jag inte skrivit på länge!
Jag har skrivit klart grunden, själva släktbiten. På sportlovet ska det göras en del intervjuer för att få dit de sista pusselbitarna. Dessutom har jag fått veta att det finns fler gamla 1800-talsdokument här i byn som väntar på att upptäckas. Det blir spännande om jag hinner med det!
När jag är klar med projektarbetet med hembygdsforskningen är jag så himla sugen på att släktforska på mammas sida, eller rättare sagt gammelmormors sida. Hon kom som flykting från Savonlinna i Finland under andra världskriget. Tyvärr så är det ju lite problematiskt med språket tillbaka till 1880-talet, men inte längre, för innan det fördes alla kyrkoböcker på svenska i Finland! Men grejen är att inte ens mamma vet så mycket om gammelmormor, så det blir verkligen något att bita i.
Jag blev i alla fall lite intresserad, så som tema till litteraturhistorian har jag valt finska krigsbarn och -flyktingar som jag ska läsa två böcker om. Kanske ska börja med det nu! Ursäkta långt inlägg, men det blir så när jag inte skrivit på länge!
Problematique
den 2009-01-29 klockan 20:55:55Permalink Släktforskning Kommentarer 0 Trackbacks
Har jobbat med projektarbetet hela eftermiddagen och kommit en bit på vägen, rättare sagt fram till 1860-talet. Var tvungen att gå igenom lite av "farfars papper" också, så jag har suttit och läst ungefär 30 skrivstilsskrivna sidor från 1800-talet.
Jag börjar bli lite rädd, för jag börjar bli skadad av det här projektarbetet! Jag kan inte skriva Götlunda eller Västermo utan skrivet Göthlunda och Westermo som de skrev förr. Äfven istället för även, enka istället för änka, hvarje istället för varje, köpebref istället för köpebrev. Det farliga är att jag inte ens upptäcker det själv. Dessutom har vi ju börjat läsa Selma Lagerlöf i svenskan, och där är ju inte språket det modernaste.
Det är som Muse-fansen i England som av misstag skriver "problematique" i sina uppsatser istället för "problematic" som det egentligen heter, bara för att det finns en Muse-låt som heter Map of the Problematique.
Jag börjar bli lite rädd, för jag börjar bli skadad av det här projektarbetet! Jag kan inte skriva Götlunda eller Västermo utan skrivet Göthlunda och Westermo som de skrev förr. Äfven istället för även, enka istället för änka, hvarje istället för varje, köpebref istället för köpebrev. Det farliga är att jag inte ens upptäcker det själv. Dessutom har vi ju börjat läsa Selma Lagerlöf i svenskan, och där är ju inte språket det modernaste.
Det är som Muse-fansen i England som av misstag skriver "problematique" i sina uppsatser istället för "problematic" som det egentligen heter, bara för att det finns en Muse-låt som heter Map of the Problematique.
Mina förfäders pengar
den 2009-01-22 klockan 19:51:03Permalink Släktforskning Kommentarer 1 Trackbacks
Jag har två mynt som mamma och hennes syster har hittat vid olika tillfällen här i Hult. Jag lånade en bok för att få reda på vad det var för mynt. De var inga ovanliga mynt och dessutom är de i väldigt dåligt skick (eftersom de legat i åkern i 400 och 300 år!), speciellt det undre, så de är inte värda mer än 30 spänn. Men de har såklart ett helt annat värde för mig än de som samlar på mynt eftersom personer som bodde här för 400 år sedan har gått med dem i fickan precis där jag går idag! 
Det här första myntet är 1/4-dels öre från drottning Kristinas tid. Tyvärr kan man inte se årtalet, men de tillverkades mellan 1633-1654, så det är däremellan någonstans. På bilden är det understa från boken och det översta mitt mynt som jag har förtydligat lite på. Det är troligen Måns Larsson eller hans son Joan Månsson som har ägt det här myntet. De bodde i Hult från början av 1600-talet fram till 1673. 
Det andra myntet är i väldigt dåligt skick, så det är svårt att se mönstrena på det, men jag fick det till att vara 1 öre från Adolf Fredriks tid. Trots det dåliga skicket kan man faktiskt utskilja årtalet på det här myntet vilket är 1763. Det stämmer bra eftersom dessa mynt tillverkades mellan åren 1751-1768. Här är bokens mynt överst och mitt underst, har även förtydligat på den här bilden. Under den tiden som dessa mynt präntades bodde Johan Andersson och hans familj i Hult. Den familjen var det synd om kan jag säga, men det kanske jag berättar mer om en annan gång...!
Grenadjär Frisk
den 2009-01-06 klockan 20:32:19Permalink Släktforskning Kommentarer 0 Trackbacks
Varvar mina lovdagar med släktforskning och att rita. Igår tecknade jag, så idag är det projektarbetet som gäller.
Farfars farmors farfar hette Jan Erik Jansson och var född den 11:e januari 1830 i Björskog i Götlunda. När han var 21 år blev han antagen till Livregementets grenadjärkår. Det var där han fick efternamnet Frisk. Han var i militären i 12 år och efter att han mönstrat av flyttade han hit till Hult med sin familj.
Jag sitter här både med mönstrings-pappret och han avsked, de är riktigt snygga faktiskt. Längst ner på avskedet står det "Grenadjären Jan Erik Frisk". Vad är en grenadjär? Jag kollade upp det.
"Grenadjärerna tillhörde infanteriet. Soldater som utbildats i att kasta handgranater. De var ett slags elitsoldater. Ca: tolv man i varje kompani var grenadjärer. Efter Nordiska kriget var de en ren elitstyrka då vapnens skottvidd gjorde att handgranater inte längre kunde användas. Grenadjärer uttogs bland de starkaste och bästa fotfolket. Under 1700-talet skulle de vara 180 cm långa samt ståtliga. Hade speciella uniformshattar."
Intressant tycker jag! Det stog att Jan var 6 fot och ½ tum, vilket blir ungefär 185 cm, så nog var han lång och ståtlig alltid!
Klicka på bilden för att se den större!
Farfars farmors farfar hette Jan Erik Jansson och var född den 11:e januari 1830 i Björskog i Götlunda. När han var 21 år blev han antagen till Livregementets grenadjärkår. Det var där han fick efternamnet Frisk. Han var i militären i 12 år och efter att han mönstrat av flyttade han hit till Hult med sin familj.
Jag sitter här både med mönstrings-pappret och han avsked, de är riktigt snygga faktiskt. Längst ner på avskedet står det "Grenadjären Jan Erik Frisk". Vad är en grenadjär? Jag kollade upp det.
"Grenadjärerna tillhörde infanteriet. Soldater som utbildats i att kasta handgranater. De var ett slags elitsoldater. Ca: tolv man i varje kompani var grenadjärer. Efter Nordiska kriget var de en ren elitstyrka då vapnens skottvidd gjorde att handgranater inte längre kunde användas. Grenadjärer uttogs bland de starkaste och bästa fotfolket. Under 1700-talet skulle de vara 180 cm långa samt ståtliga. Hade speciella uniformshattar."
Intressant tycker jag! Det stog att Jan var 6 fot och ½ tum, vilket blir ungefär 185 cm, så nog var han lång och ståtlig alltid!
Klicka på bilden för att se den större!
